Byggen på Ekvallen.

Under början av 1990-talet förde framför allt Bandyn en kampanj för en konstfrusen bandybana, VHC framförde också sina önskemål om en bättre rink.

Vi hade täta kontakter med kommunen. Kommunen framförde då att det var nya tider och kommunen inte längre kunde finansiera idrottsbyggen. De hade då startat något som hette ”social ekonomi”, det innebar att föreningarna skulle starta upp driftbolag som skulle sköta byggen och drift. Finansieringen skulle vara en samverkan mellan ideella insatser av föreningarna, kommunen och näringslivet. Detta mynnade ut i att Gustavsbergs IF och Värmdö HC bildade Ekvallen Värmdö AB, EVAB.  Bandyn tillsatte ordförande och VHC vice ordförande (undertecknad). Styrelsen bestod av ledamöter från GIF Bandy, Handboll, Fotboll och VHC.

Första EVAB bygget.

GIF Bandy och VHC drev en kampanj om att bygga nytt konstfruset på Ekvallen. Bl.a uppvaktade vi fullmäktige inför ett av deras möten. Spelare och ledare i matchtröjor från både bandyn och hockeyn delade ut informationsblad med många bra argument till ledamöterna när de kom. Det blev mycket trevligt och positivt småprat med ledamöterna.

Efter mycket diskuterande med kommunen bestämdes att en konstfrusen bandybana, en ny hockeypist med sarg, vaktmästeri med garage för ismaskinerna och nya kylmaskiner skulle byggas. Föreningarna skulle driva bygget, Byggleding, hålla byggmöten mm. Kommunen hade med representanter hela tiden. Vi tog in offerter och gjorde kalkyler. Kommunen gick in med kommunal borgen och även finansiering.

Det var mycket ideellt hårt arbete för föreningarna. VHC rev den gamla sargen, kylrören, belysningen och stora delar av maskinrummet. Vi lade ut kilometervis med kylslang och var behjälpliga med diverse annat. Allt övrigt gjordes av olika entreprenörer som vi handlat upp (ingen kommunal upphandling behövdes, det sparade vi mycket pengar på det). Hela detta arbete var klart 1997. Budgeten och tidsplanen höll.

Det blev en storstilad invigning. Ambulanshelikoptern var ny och spännande på Värmdö, vi bestämde att kommunalråden som skulle inviga gjorde entré genom att komma med helikoptern och landa på bandyisen. Röda mattan var utrullade på isen och en tv-kändis som var konferencier stod och väntade med mikrofonen i hand. Helikoptern kom och gick ned mot isen……ingen hade räknat med att det blåser 200 km/tim under en helikopter! Mattan for i väg och rullade upp sig med konferencieren i. Det blev väldigt mycket skratt och mannen i mattan klarade sig fint. Under kommunalrådets tal såg vi hur isen började smälta under de heta avgaserna från helikoptern, talet avbröts och helikoptern skickades i väg i all hast.  Alla var glada och anläggningen togs i bruk.

Andra EVAB bygget, Ekhallen.

Direkt när isbanorna var klara började vi bearbeta kommunen om bygget av en ishall (Ekhallen) över den nya uterinken. Jag (Tomas Linde) och dåvarande platschefen (Benny Sjödahl) drog det stora lasset.

−        Vi besökte många hallar runt Stockholm för att se på lösningar, teknik och få inspiration.

−        Vi kontaktade entreprenörer och leverantörer så vi fick in underlag och offerter.

−        Vi beställde geoundersökning som kom fram till att vi måste påla mellan tre och sjutton meter djupt.

−        Vi tog fram olika skisser och sammanställde kostnader så att vi fick fram en hållbar kalkyl.

−        Vi uppvaktade kommunens tjänstemän, byggnadsnämnden och alla politiska partier.

Allt gick förvånansvärt smidigt och snabbt med kommunen och vi fick kommunal borgen och även finansiering för bygget.

Vi skrev av avtal med de olika entreprenörer som vi haft kontakt med och bygget drog i gång. Bygget flöt på bra och var färdigställt enligt vår tidplan, även budgeten hölls. Vi började arbeta med projektet 1997 och bygget var färdigt 1999.

Det blev en storstilad invigning med kommunalråd och Ishockeyförbundets ordförande var på plats. Jippomatch med ”gamla” Värmdö spelare och Kenta ”Mr. Magic” Nilsson slog straffar på vår J18 målvakt. 

Övriga kompletterande byggen.

A-lagets omklädningsrum

När Ekvallen var klar så fanns den gamla cafeterian kvar utanför Ekhallens norra långsida, skulle den rivas eller användas till något annat? A-lagets dåvarande ledning kom då med ett förslag till styrelsen, att bygga om cafeterian till A-lagets hus. Ombyggnationen skulle A-laget göra själva och sponsorer var klara för materialinköp. Vi gjorde ritningar och presenterade förslaget för EVAB och kommunen. Alla var positiva och bygget genomfördes, resultatet finns kvar än i dag.

Läktaren

Läktaren som ingick i Ekhallsbygget var inte bra. Den var låg, byggd direkt mot marken. Vi ritade då ett förslag med en upphöjd läktare med bättre sikt och flera platser. Förslaget fick godkänt och vi beställde jobbet av entreprenören som byggt Ekhallen. Allt material från den första läktaren återanvändes.

Sekretariatet

Att det är kallt i Ekhallen vet vi alla och speciellt i sekretariatet. Gunnar Wiberg som var materialförvaltare i 87-orna och J-18 tog sig an uppgiften och bygget blev snabbt klart.

Cafeterian

Sedan Ekhallen blev klar kände vi ett starkt behov av en cafeteria inne i hallen. Vi ritade ett förslag med cafeteria, kansli och toaletter både upp och nere. När vi fick in svaren från byggarna vi frågat så var kostnaderna 1,5 – 2,0 miljoner kronor. Vi fick inget stöd från EVAB eller kommunen och VHC hade inte de pengarna. När vi gjorde en kalkyl med ideellt arbete och mycket förmånliga insatser från företagare i föreningen (bygg, glas, el, mattläggning, mm.) dessa fakturerade verkliga nettopriser. Beloppet vi kom fram till var 600 000 kronor! Hur skulle vi finansiera det? vi bestämde att 200 000:- som var över från försäkringspengarna som vi erhållit efter förrådsbranden, 200 000:- som vi hade på kontot och ett lån på 200 000:- skulle fungera. Vi beslutade att starta bygget.

Kari Finnilä Bygg (f.d. A-lagsspelare) byggde allt bärande och alla väggar. Vi fick använda EVABs hjullastare för att lyfta allt tungt material på plats. 

Gustavsbergs fabrik sponsrade med toaletter och tvättställ.

 J-18 spelarna gjorde all utvändig målning.

Ideella krafter åkte och köpte IKEA kök och monterade det.

Cafeterian blev klar och kalkylen på 600 000:- höll sånär som på några tusenlappar. Kansliet flyttade in i nuvarande VIP-rummet. Cafeterian blev den naturliga mötesplats som vi hade hoppats på, försäljningen sköt i höjden och lånet betalades snabbt av.

Tredje EVAB bygget, Ekrinken.

Efter det att Ekvallen var klar så saknade vi istider eftersom tillströmningen av spelare ständigt ökade. Anders ”Manne” Mannesten och Jag, Tomas Linde, började då skissa på ett förslag med ytterligare en isyta. Vi försökte att få med oss VASK för att få ytterligare tyngd i förslaget, men det blev bara på pappret ingen hjälp i övrigt. Vid valet 2002 fick Värmdöborna välja mellan att få sänkt skatt eller lägga pengarna på idrottssatsningar. Valresultatet blev tydligt, Värmdöborna ville satsa på idrotten.

Kommunen bjöd in alla föreningar till ett möte då vi fick presentera våra anläggningsbehov för politikerna från de olika partierna och berörda tjänstemän.

Vår presentation av Ekrinken var i särklass det mest genomarbetade med skisser, tekniska lösningar och ekonomiska kalkyler. Efter mötet tog de då bestämmande i kommunen (Socialdemokraterna) Manne och mig åt sidan och sa att Ekrinken var det första projektet som skulle byggas för att vi hade kommit längst i det förberedande arbetet.

Det visade sig att det inte så skulle bli fallet, Ekrinken blev bland de sista projekt som utfördes. Från att vi började tills Ekrinken var klar tog det sex år! Kommunen kom ständigt med idéer om förändringar i utseende, placering, storlek, dela upp i etapper. Varje gång fick vi fråga entreprenörer och ta in offerter. Varje förändring tog lång tid genom processerna i kommunen. Vi var nära att ge upp många gånger och förhållandet med kommunens tjänstemän och politiker var stundtals ansträngt.

Till sist fick vi klartecken för bygget med kommunal borgen och finansiering, samt ideella insatser. Bygget utfördes i två etapper, först ispisten, sarg, bås, läktare, belysning och matchklocka samt kompletteringar i maskinrummet.

Etapp 1 Det första vi gjorde var att spränga bort en stor del berg, enligt geoundersökningen fanns det berg en bit ned så vi skulle packa ned sprängsten för att sedan bygga vidare. Tyvärr så visade det sig att geoundersökningen visade fel, de hade mätt till en stor sten som låg i delen mot centrum. Det gick alltså inte att packa sprängsten i en tredjedel av ytan, vi blev tvungna att påla och gjuta stödbalkar innan vi gjöt ispisten. Detta medförde att det tillkom kostnader som vi inte räknat med. Vi beslutade att göra det som behövdes och senare spara in på kostnader om det behövdes (klocka, ljudanläggning, läktare, bås, m.m.) När ispisten var klar med sarg och enkelt sargnät såg det ut att bli ca 200 000:- över vår budget. Vår markentrepreör Kentas Last& Schakt klev då in med ett generöst erbjudande, ”bygg allt färdigt så fakturerar jag inte det som saknas”, Tack Kenta!

Etapp 2 Bygga taket över rinken. Kommunen ville att utseendet skulle vara litet speciellt, därav den design vi har. I denna etapp var det mycket arbete som VHC:s medlemmar utförde.

Monterade upp limträplanken på gavlarna, rastret i nocken och målade allt. Det var många arbetslag som slet. Den som organiserade arbetet, ordnade saxliftar och jobbade hårdast av alla var Teuvo Törmänen. All heder åt Teuvo.

Hela Ekrinken blev till sist klar enligt tidplan och budgeten höll.

Jag har skrivit ned allt direkt ur minnet så jag får reservera mig för eventuella fel.

Tomas Linde