Anne-Lie ”VHC” Nilsson har lämnat oss alldeles för tidigt.

VHC ledare, hockeymorsa och lagledare för A-laget i många, många år.

När undertecknad nåddes av dödsbudet i veckan var det som tiden stannade upp. Kan det vara möjligt? Jag arbetade för Värmdö Hockey under nästan hela nittiotalet och fram till 2005. En tid när vi byggde föreningen, vi byggde ishallen och såg inga hinder. Vi var ett stort gäng ledare som kämpade ihop. Själv var jag verksam som tränare i åldersgrupperna 79-84 under dessa år. Satt även på kansliet under en period och vi kämpade för att få stor bredd på ungdomshockeyn och få upp J20 i regionselit och A-laget i div 1 (vilket gick!).

Den röda tråden under alla dessa år var just Anne-Li. Hon höll ihop det mesta och höll reda på oss alla. Alltid inkluderande och rättvis men aldrig rädd att säga till på skarpen, tillrättavisa även om det råkade vara ordföranden i föreningen. Hennes söner var med på isen, Roine och Sandra var allt som oftast på läktaren. Det var kort sagt ”Klanen Nilsson” som drog ett stort lass för Hockeyn på Värmdö.

När jag gick vidare till nya utmaningar och tog hand om Värmdös damer i innebandy fick jag även glädjen att träna Sandra, Anne-Lis dotter.  Men det är en annan ”solskenshistoria”. Anneli fortsatte sin roll som lagledare för VHC´s A-lag, år efter år..

Även om vi inte hade så mycket kontakt de senaste åren så vill jag med dessa rader hylla dig Anne-Li, som betytt så mycket för mig/oss under en härlig tid i livet, utan dig hade det inte varit lika kul!

Slutligen tror jag inte heller VHC hade varit vad det är idag om inte du hade kämpat så hårt för klubben med sysslor som många gånger låg långt utanför ”arbetsbeskrivningen”. Men det är väl så klubbkänsla byggs, någon måste leda med gott exempel, det gjorde du.

Hade du haft ett nummer på täckjackan skulle den ha hissats över Ekhallens is. Tack!

Coach Manne

Anders Mannesten

pamannesten@gmail.com